Hur blir riskhantering en framgångsfaktor?

Hur blir riskhantering en framgångsfaktor i en värld präglad av cyberrisker, leveranskedjeproblem och ESG-krav – och hur kan företag i alla branscher dra nytta av detta?

Förutsättningarna för företagande har förändrats grundläggande under de senaste åren. Den ökade globaliseringen har gjort internationella värdekedjor tätare och mer komplexa – men också mer sårbara för störningar. Geopolitiska spänningar, pandemier och klimatrelaterade extremhändelser får i allt högre grad hela leveranskedjor att stanna upp. Samtidigt ökar cyberriskerna både i omfattning och konsekvens, medan hållbarhetskrav inte längre enbart är ett samhälleligt önskemål utan ett regulatorisk krav. I detta spänningsfält håller riskhantering på att utvecklas till en strategisk framgångsfaktor med potential att stärka både operativ tålighet och långsiktig konkurrenskraft.

Ett centralt begrepp är operativ resiliens – förmågan att kunna upprätthålla affärskritiska tjänster även under krisförhållanden. Detta innebär mer än de traditionella beredskapsplanerna och omfattar teknisk, organisatorisk, regulatorisk och kulturell resiliens. Företag måste vara förberedda på störningar, oavsett om de orsakas av IT-avbrott, cyberattacker, naturkatastrofer, problem i leveranskedjan eller mänskliga misstag. Från och med 2025 konkretiseras dessa krav sektorsövergripande genom cybersäkerhetsdirektivet NIS2 och det tyska paraplyregelverket för kritisk infrastruktur (KRITIS).

Samtidigt skärps även kraven på hantering av ESG-risker. EU:s direktiv Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) kräver att stora företag genomför en dubbel väsentlighetsanalys – både för hur deras verksamhet påverkar miljö och samhälle samt hur hållbarhetsrisker påverkar deras finansiella situation. Alla företag som uppfyller specifika storlekskriterier eller är börsnoterade måste integrera miljömässiga och sociala aspekter i sin riskanalys, strategiska planering och affärsmodellsbedömning.

Genomförandet är komplext: Enligt studier planerar över hälften av företag att ta hjälp av extern rådgivning. Sex av tio företag räknar med att implementeringen tar minst ett år. Tekniska hinder, fragmenterade datakällor och brist på kompetens försenar implementationen. Samtidigt är detta en investering i transparens, styrbarhet och förtroende. Företag som systematiskt integrerar ESG-kriterier i sin verksamhet – exempelvis genom klimatsmarta teknologier, hållbar produktutveckling och tydliga hållbarhetsmål – minskar sina risker på lång sikt, uppfyller regulatoriska krav och stärker sin marknadsposition.

Det blir också allt tydligare att cyberresiliens är en väsentlig del av modern riskstyrning. Digitala infrastrukturer utgör idag grunden i nästan alla affärsprocesser. Att skydda digitala infrastrukturer genom cybersäkerhet, övervakning och återställningsförmåga – inklusive risker relaterade till tredjepartsleverantörer – är en förutsättning för regulatorisk efterlevnad och tillgång till marknader. Bara under året 2024 rapporterade tyska verksamheter inom kritisk infrastruktur 769 cybersäkerhetsincidenter – dubbelt så många som 2021. Den ekonomiska skadan från cyberattacker mot tyska företag låg enligt Bitkom på 178,6 miljarder euro under 2024.

Framgångsrik riskhantering är idag gränsöverskridande: Den förenar ESG-kompetens, IT-förståelse, styrningsstrukturer och strategiskt tänkande. Företag som är proaktiva i denna omställning blir inte bara mer resilienta – de formar också den framtida utvecklingen av sina branscher. I en värld där osäkerhet blivit det nya normala är resiliens inte bara ett svar på kriser – det är en affärsprincip.

Cagdas Demir, Advisense