Sverige och Tyskland: Partners för framtiden
Sverige och Tyskland hör till världens mest innovationsrika länder för teknisk utveckling. Länderna har ingått ett innovationspartnerskap inom några utvalda områden. Gemensamt ska digitaliseringsprocessen inom små och medelstora företag i industri- och tjänstebranscher främjas, exempelvis genom matchning av företag som medverkat i nationella program. Partnerskapet medför omfattande politiska åtgärder, gemensamt bildar en ny bilateral dimension. Projektet koordineras mellan Tillväxtverket och näringslivsdepartementet.
Men hur ser arbetet ut, och genom vilka projekt bedrivs det? Framgång i Tyskland rapporterar om de olika innovationsområdena.
Partnerskapet möjliggör FoU-projekt i samarbete mellan SMF i Sverige och Tyskland. Samarbetet mellan tyska och svenska nätverk inom områden som är framstående och av intresse i båda länder är också en del av partnerskapet. Svenska aktörer är Vinnova och Tillväxtverket. 15 samarbetsprojekt mellan svenska och tyska SMF har beviljats finansiering inom ramen för de tre utlysningar som Vinnova och AiF har haft, och en fjärde utlysning är under utvärdering.
Digitalisering för SMF
Inom ramen för partnerskapet genomförs ett gemensamt forskning- och innovationsprojekt om elvägar, där olika aspekter av elvägar belyses, t.ex affärsmodeller, policy-aktiviteter och påverkan på miljö och energisystem. Projektet koordineras i Sverige av Trafikverket med medverkan av Chalmers, KTH, VTI, RISE och Transportstyrelsen. Även industripartner finns med i plattformen
Mobilitet
Industri 4.0
Inom samarbetet ligger fokus på gemensamma testbäddar som främjar omvandlingen till Industri 4.0 och Smart Industri, samt ett bättre nyttjande av testbäddsstrukturer. Ett exempel på detta är testbädden ”Powertrain Manufacturing for Heavy Vehicles Application Lab”, som är ett samarbete mellan KTH, Fraunhofer Institut och RISE. Sverige och Tyskland arbetar också tillsammans för en europeisk strategi för test- och demoanläggningar.
Sverige och Tyskland kommer att utveckla samarbetet inom områden som nästa generations batteriforskning, utveckling, testning och demonstration, hållbar produktion och återvinning av batterier samt stödjande batteriekosystem. Insatserna är kopplade till arbetet inom EU: Europeiska batterialliansen och IPCEI-projektet EuBatIn där Northvolt deltar, samt det europeiska forskningsprojektet Battery 2030+.
Batterier
Tyskland och Sverige bedriver ett kunskapsutbyte om e-Health, vilket inkluderar teknisk infrastruktur för elektronisk receptutskrivning samt online-lösningar såsom vård via mobilen och medicinsk utbildning. Samarbetet inkluderar också områdena big data och artificiell intelligens (AI) samt uppstartsbolag och företagande inom digital hälsa. Samarbetet koordineras av e-hälsomyndigheten.
eHealth
Artificial Intelligence
År 2018 presenterade både den tyska och den svenska regeringen omfattande strategier för utvecklingen av AI, som sedan har omsatts till flera åtgärder. Båda länder kommer att samarbeta med initiativ som främjar uppbyggnaden av ett starkt europeiskt AI-ekosystem, till exempel Applied AI Initiative / UnternehmerTUM i Tyskland och RISE AI i Sverige.
Case: MEAB Metallextraktion AB och Chalmers Tekniska Högskola AB tillsammans med RWTH Aachen och ACCUREC Recycling-Deutschland
NÄRA NOLL AVFALL MED HYDROMETALLURGI FÖR LI-JON-BATTERIER – MULTI-ELEMENT-ÅTERVINNING FÖR MAXIMAL MILJÖVINST
Liberoprojeketet syftar till en robust, flexibel och i det närmaste
avfallsfri process för återvinning av flera komponenter från Li-jon-batterier. På detta sätt bidrar projektet till lösningen av resursprobematiken kring den ständigt växande batterimarknaden. De första konceptbevisen är redan gjorda av RWTH Aachen och Chalmers. Det här projektet syftar till att stärka samarbetet mellan svenska och tyska företag för att ta akademisk forskning till industriell skala. Konceptet har flera innovativa pelare som stöder den ekonomiska effektiviteten och
ökar utsikterna för en framgångsrik miljövänlig process. Den föreslagna processen möjliggör återvinning av batterikomponenter, såsom litium, grafit och elektrolyten, som för närvarande förloras i de flesta av de befintliga industrianläggningarna. Detta leder till den ökade återvinningseffektivitet som krävs relaterat till politiska mål för hållbarhetsutveckling och pågående diskussioner om att förbättra återvinning av batterier. De viktigaste innovationerna i detta förslag jämfört med nuvarande tekniker är vakuumavlägsnandet av elektrolyten, separation av grafit från laklösningar och återvinning av strategiska metaller från batterikomponenter. Förutom processutveckling syftar detta projekt till att utforma en modulär pilotanläggning med hög robusthet och flexibilitet.
Det modulära konstruktionskonceptet som grundar sig på en containerbaserad lösning, möjliggör enkelt utbyte och/eller expansion av komponenter. Den föreslagna processen är resursbesparande och återvinningseffektiviteten ger intressanta konkurrensfördelar och internationella utvecklingsmöjligheter för MEAB att stärka sin ställning på marknaden för batterieråtervinning och utrustning.
